Archive / Mormorrut och familjen.

RSS feed for this section

TVÄRS ÖVER HAGEN-UTFLYKT.

Om alla ska orka gå själva, tycka att det är roligt och samtidigt ha energi kvar tills man når sitt utflyktsmål så gör man bäst i att inte gå för långt just nu. Tvärs över kohagen, det var lagom igår. Det blev en mysig stund i solen.

PYSSEL I FOKUS.

IMG_7167_small

Den ena plockar ur, plockar i och sorterar i skåpen.

IMG_7156_small

Den andra har knäckt skrivnöten och skriver och skriver och…

IMG_7169_small

…skriver. Pyssel i fokus, på olika nivåer.

 

JOBBA HEMMA.

IMG_7141_small

Oj vad länge sedan det var jag skrev något här på bloggen. Jag saknar det och ska försöka få in det i rutinerna igen. Det är mycket nu, för att använda ett slitet gammalt uttryck.

Men tänk ändå att nu sitter jag här och jobbar om dagarna. Med den här utsikten, från den gamla vävstugan som numer agerar kontor. Jag jobbar hemifrån, det fixade sig. Eller det och det förresten, det var väl att ta i. Jag fixade det, faktiskt. Det kom ju inte av sig själv men det var heller inte alltför svårt att få till. Det är i alla fall en otroligt härlig känsla, att kunna knata tvärs över gården och ut hit. Jag arbetar med de kliniska forskningsstudierna, mot världen. Med långa tentakler från det lilla ut i det stora. Det passar mig perfekt. Ibland åker jag till storstan och det trivs jag också med.

Det är många som frågar mig vad jag jobbar med. Jag är av den sorten som tror att folk frågar det bara för att vara artig, och inte för att de verkligen undrar. Vem skulle vara intresserad av det på riktigt liksom. Men sedan har jag förstått att det faktiskt finns de som vill veta på riktigt. Kliniska studier och läkemedelsforskning, vad är det? Och det ska jag berätta mer om en annan dag har jag tänkt. Det är faktiskt ganska spännande.

Renoveringen av kontoret där ute i mjölkrummet och vävstugan är i det närmaste klar. Några detaljer kvar bara och så själva inredningen. Kaffebryggaren har inte heller kommit på plats och det kan man ju sakna lite. Nu får jag så lov att gå in i huset och hämta kaffe och då får jag passa på medan lillan sover för annars blir hon alldeles för mammig.

IMG_7145_small

Mormor är en klippa. Nu när renoveringen av huset har startat för fullt rycker hon ut i princip varje dag och uträttar underverk med barnpassning och annat. Lilla plutt får vara mycket med mormor och det verkar gå hur bra som helst. Tänk att liten snart är så stor att hon ska börja på förskolan!

IMG_7131_small

Det finns en del kvar att göra, om man säger så. Men det går undan med duktiga proffs på plats.

IMG_7129_small

Frostiga mornar och sprakande färger. Händelserika höst.

BLOMMANDE KOMPOST.

IMG_6869_small

Samtidigt som skola och jobb började återvände sommaren. Härligt med några fler soliga dagar och varma kvällar.

Vi kanske har världens blommigaste kompost. Balsaminerna trivs bra där och växer sig superhöga.

IMG_6887_small

Nu är deras frökapslar alldeles på bristningsgränsen och i kväll var vi ute och petade på dem. När de är så där riktigt mogna behövs det bara en yttepytteliten beröring för att de ska spricka och tjonga iväg sina frön med en himla fart. Barnen tyckte att det var vansinnigt roligt och skrek och tjoade med skräckblandad förtjusning.

IMG_6885_small

Nåväl, vissa hade viktigare projekt på gång. Som att försöka förstå hur den där vattensprutarmojängen fungerar till exempel.

SISTA SOMMARLOVSHÄNGET.

IMG_6861_small

Sista dagen på det långa och härliga sommarlovet är till ända. I morgon börjar en förväntansfull 4-åring förskolan igen och en småcool 7-åring första klass. En stor dag. Och jag börjar jobba igen efter drygt 16 månaders föräldraledighet. Tänk vad mycket som hänt under de månaderna! En ny liten tjej i familjen. En omåttligt bestämd en som till råga på allt svimmar ibland när hon blir tillräckligt arg. Vi har flyttat från Stockholm till Hälsingland. Och vi har påbörjat renovering av släktgården.

Jag satt här och blev lite melankolisk när jag tänkte på att detta nog är sista dagen någonsin som jag är föräldraledig. Nåväl, någon strödag här och där finns det ännu utrymme för men sådär sammanhänget långt ledig menar jag. För så är det nog. Nu känns det verkligen som att det var sista gången. Man ska väl i och för sig aldrig säga aldrig men det är i alla fall så det känns just nu. Nu ska man alltså jobba och jobba och jobba, i m å n g a år framöver.

IMG_6876_small

Som grädde på moset är det ju också ett nytt jobb jag ska gå till i morgon. Eller gå och gå, jag kommer att arbeta hemifrån. Perfekt när man bosatt sig ute på landet. Jag är så glad att det gick att lösa på det sättet. Utan kompromisser. Att kunna bo som man vill och jobba med det man vill, vilken lyx! I torsdags sa jag hej då till alla fina på det gamla jobbet och fick helt otroligt fina blommor med mig hem.

Dags att koppla bort föräldraledighetshjärnan och koppla på kliniskaprövningshjärnan.

HELA HÄLSINGLAND.

600

En solig och lite blåsig dag i början av sommaren fick vi besök av Henrik Nyblad, journalist på MittMedia. Vi hade en trevlig pratstund som mynnade ut i ett fint reportage i tidningen Ljusnan och på helahälsingland.se. Vi pratade om flytten från stan till landet. Om att tveka, planera och våga. Om huruvida det fortfarande går att arbeta med det man vill. Om en ladugård som tjänat som arbetsplats i generationer och som nu får fortsätta att göra det. Om än i ett annat format.

VERNISSAGE PÅ HÖSKULLEN.

IMG_6337_small

Vår 6-åring tyckte att det skulle bli sådär roligt med sommarlov. Eller rättare sagt, juni skulle bli tråkig tyckte han. I juli händer det mer eftersom man kan bada och åka Landabanan (ett liten, liten tågbana med ett ånglok som går här i Segersta under sommaren). Och så ska vi till Gotland lite senare. Men juni alltså, där gäller det att hitta på saker så att det blir skoj.

Sagt och gjort, vi ordnade vernissage. Uppe på höskullen. Vi är säkerligen inte ensamma om att ha en omåttligt hög produktionstakt av allehanda konstverk, skapade av små händer. Det är lätt att skapelserna hamnar på hög, eller högar, som sedan flyttas runt några gånger för att till slut slängas. Varför inte sätta upp dem på väggarna i en ”utställningslokal” i stället och ordna vernissage? Sedan, efter ett tag, kan konsten plockas ner och ersättas av ny och då finns det såklart tillfälle att ordna vernissage igen.

Inbjudningskort tillverkades och i går kväll anlände gästerna till den stiliga vernissagen. IMG_6338_smallDär fanns både tavlor och andra installationer.

IMG_6342_small

IMG_6343_small

IMG_6344_small

IMG_6345_small

IMG_6336_small

Och konstnärerna själva fanns såklart på plats. Beredda att berätta mer om var de hämtar sin inspiration och om vad verken faktiskt föreställer. Först bestämdes det att det skulle kosta 5 kr i inträde. Sedan kom vi på att det måste ju även finnas saker att äta och dricka och då såg konstnärerna, tillika affärsmännen/kvinnorna , sin chans att tjäna mer pengar.

IMG_6341_small

Det bjöds på allehanda tilltugg och förfriskningar.

IMG_6339_small

Och gästerna minglade som aldrig förr. En lyckad tillställning skulle man kunna säga. Och en junikväll som var helt ok att ha sommarlov på.

LEKSTUGA PÅ VÄG.

IMG_6281_small

En lekstuga på väg att flyttas. Från mormor och morfar och hem till oss. Den stod här ursprungligen och flyttades när vi var små. Nu får den komma tillbaka igen och lekas i av nästa generation.

DSC_3397_small

Fika i lekstugan för ca fyra år sedan. Då hade jag givit den en ytlig make over och uppfräschning. Nu ska den storstädas och invigas på sin nygamla plats.

KALAS OCH RABARBERRECEPT.

IMG_6238_small

Idag har vi firat.

IMG_5588

Den här stora tjejen. Vår Lisa, en kavat blygis som redan blivit fyra år.

IMG_6240_small

Det bjöds bland annat på rabarberlemonad och den blev så pass god så att jag tycker det är på sin plats att dela med sig av receptet. Rabarberchutney klarade sig kalasgästerna undan men den är himla god den med, så receptet halkade med här nedan. Bilden gör tyvärr inte rättvisa åt produkterna i burk och flaska men jag lovar, det smakar desto bättre.

KALLRÖRD RABARBERLEMONAD.
Ca 4,5 liter
3 kg rabarber
1 vaniljstång
4 l vatten
1 msk citronsyra
1 tsk natriumbensoat
Ca 16 dl strösocker
4 dl färskpressad citronjuice

1. Skölj rabarbern. Skär i cm-stora bitar. Dela vaniljstången på mitten och skrapa ur fröna.
2. Lägg rabarber, vaniljstång och frön i en stor bunke eller kastrull.
3. Koka upp vattnet och häll över. Rör ner citronsyra och natriumbensoat. Låt stå övertäckt i två dygn i kylen. Rör då och då.
4. Sila av vätskan. Rör ner socker och citronjuice. Låt stå tills sockret lösts upp. Rör då och då.
5. Häll upp lemonaden på väl rengjorda flaskor. Späd med vatten och gärna is vid servering.

RABARBERCHUTNEY.
400 g rabarber
2 rödlökar
1 msk ättiksprit
0,5 dl vatten
3,5 dl strösocker
1 tsk ingefära
1 msk curry
1 chilifrukt
8 torkade aprikoser
1,5 tsk salt
1,5 tsk peppar

1. Skär rabarbern i små bitar och hacka rödlöken fint. Koka rabarber, rödlök, ättiksprit och vatten i ca 10 minuter.
2. Hacka chilifrukten och riv ingefäran (om den är färsk). Lägg i övriga ingredienser i kastrullen och låt allt koka i ca 30 minuter. Rör då och då.
3. Låt svalna och häll upp i väl rengjorda burkar.

LIVET PAUSADE.

IMG_6212_small

I lördags kom allt av sig här hemma. Livet fick en abrupt paus då vår lilla ettåring fick ett otäckt krampanfall. Det blev en ambulansresa till sjukhuset med några dygns övervakning. Hon mår bra men fy så rädda vi var. Detta var det värsta jag någonsin varit med om och känslorna så väl som tankarna har pendlat på det mest fasansfulla sätt. Men nu är vi hemma igen och allt är bra. Man blir påmind om hur skört allt är och hur snabbt det kan ändras.

IMG_6225_small

IMG_6216_small

Det är härligt att få vara hemma hos syskonen igen. Att ha picknick hemma i trädgården en helt vanlig onsdag, det är liksom det bästa som finns och allt man vill efter ett sådant här äventyr.